Vad är väl ett dagsverke?

Jag märker (och några av er har påpekat det lite fint också) att jag bara tänker att jag kommer framåt när jag faktiskt skrivit något på mitt manus. Ren textproduktion alltså. Jag skulle vilja påstå att den största delen av att skriva en bok inte består av att skriva ren text utan snarare tänka, fundera, planera, strukturera, redigera osv), jag vet det rent intellektuellt. Men känslomässigt går jag ändå runt med föreställningen att jag är så himla oproduktiv just nu. Det är jag inte! Senaste dygnet har jag t.ex:

  • skaffat Dropbox för att kunna samla alla filer där (tänker överge Evernote som huvudsaklig samling av min text),
  • skapat filer av det som jag tidigare haft i Evernote och lagt i min Dropbox,
  • gjort en Excel-fil med tydlig uppmappning av mina scener samt dramaturgiska bågar både för själva storyn och för mina nyckelkaraktärer,
  • kommit på flera avgörande grejer för mitt manus.

Den sista punkten där beror till stor del på att jag via Storytel har börjat lyssnat på Omgiven av psykopater av Thomas Eriksson, uppföljaren på Omgiven av idioter. Jag har varit sugen på båda böckerna och har idiot-boken i min ägo rent fysiskt men var så himla nyfiken på det här med psykopater! Lyssnandet har omväxlande gett mig bekymmersrynkor av att jag känner igen så mycket från personer jag mött (och möter), höga skratt då de fyra personlighetstyperna enligt DISA-systemet gjorde det helt tydligt för mig att jag är grön-blå* och nya infallsvinklar och idéer till mitt manus. Bra bok!

* Sagt om blåa personer i boken som jag garvade högt åt p.g.a. igenkänning är t.ex. ”Att träffa en blå person för första gången är inte nödvändigtvis särskilt spännande. Han har ofta ett helt neutralt ansikte, full kontroll på sina ansiktsmuskler och ler bara när det är absolut nödvändigt.”, ”Han jagar inte upp sig över just någonting” och ”Om han kommer hem till ett överraskningsparty kommer han kanske le när lamporna tänds, men det är inte säkert. Hans kommentar kommer vara något i stil med ‘Det var ju trevligt’.” Ja ni hör ju, visst låter jag som en skittrevlig person? Haha! Men som tur är har jag grönt i mig också, omsorg om människor och en önskan om att alla ska trivas – med baksidan att jag lätt blir utnyttjad av folk. Check på den!

Annonser

Ord i minuten

Så himla irrelevant ändå?

Med jämna mellanrum är det folk i jobbsammanhang som hör mig (ja hör) skriva på datorn. Ljudet har jämförts med allt från rassel till regn och åska. Kommentarer som ”Skriver du på riktigt att låtsas du bara?” är också vanligt förekommande. Jag tog ett test i hur många ord i minuten jag skriver och jag ligger på ca 85 ord utan misstag, helt klart snabbare än medel.

Jag menar verkligen inte att skryta, för vad fasen hjälper det att jag skriver snabbt som attan? Inte går det fortare att skriva en bok för det!

Med vänlig hälsning, hon som inte kommer nånstans med sitt manus…

Vintriga titlar

Veckans topplista från Johanna ska vara böcker med vinterkänsla, och eftersom jag spontant inte kom på några böcker jag läst med vinterkänsla (och eftersom jag inte heller orkade bildgoogla böcker med vintriga omslag) så tog jag fram min att läsa-lista och hittade följande titlar som ger i alla fall mig vinterkänsla:

  • Ett hål i isen av Carlo Schmidt,
  • Vinterstängt av Jørn Lier Horst,
  • Den mörka kontinenten av Karin Johannisson,
  • Skuggvinter av Louise Baumgärtner,
  • Dit solen aldrig når av Marianne Cedervall.

Om ni inte lyckas lista ut det på mina titelval så har jag (i alla fall den här snölösa vintern) en känsla av att vintern mest är mörk och eländig och jag längtar efter sol och värme. Tur då att vi har en resa inbokad redan – i maj bär det av till Mallorca med alla barnen. I december fyller dessutom min man 40 år så vi håller som bäst på att planera en längre resa för bara oss två till värmen. Älsk på det!

Med manuset ligger jag lågt just nu. På grund av orsaker känner jag mig mer utbränd än utvilad såhär efter julledigheterna (att man varje morgon vaknar med en känsla av att hjärnan är varm och överhettad, det är inte så bra va?) så jag känner att jag inte orkar med mycket mer än mig själv just nu tyvärr. Men energin kommer nog snart tillbaka hoppas jag.

Nya böcker i min bokhylla

Johanna uppmanar till att berätta om fem nyförvärvade böcker och här kommer min lista:

  • Slutet på sommaren av Anders de la Motte,
  • Jag utan dig av Kelly Rimmer,
  • Söta fredag av Ia Genberg,
  • Sjuka själar av Kristina Ohlsson,
  • Sex år av Harlan Coben.

Nu har jag läst ikapp alla bloggar jag följer och det tog mig nån timma. Jag borde skriva nu va? Ja? Ja!

Ett första steg in i post it-världen

Igår tog jag ett rejält grabbatag om strukturen på mitt manus. Det kändes bra! Jag bestämde mig för att gå post it-vägen, som så många andra verkar vara hängivna till. Jag gillar ju också sånt där, färgglada små lappar som ger en visuell överblick över vad det nu är man vill överblicka – i det här fallet ett bokmanus. Det ger åtminstone en känsla av att man har någon slags koll på vad man sysslar med.

Jag började med att välja färger (nog så viktigt!) som kunde passa i min färgfläta – det blev rosa, orange och grön. Sedan skrev jag upp scen för scen på respektive lapp i rätt färg och klistrade upp på väggen i min skrivhörna. Jag gjorde en liten bock längst ner i hörnet för de scener som redan är skrivna (fler än jag trodde!).

Sedan letade jag fram mina röstmemon i telefonen. Ofta får jag bra idéer när jag åker bil och lyssnar på poddar, och eftersom det är mindre lämpligt (och olagligt?) att skriva ner en anteckning i telefonen när man kör så brukar jag spela in röstmemon för att komma ihåg min tanke till senare. Nu hade jag ett helt gäng memon som jag lyssnade igenom och det gav mig flera nya lappar som gav mig nya idéer och som genererade ytterligare några fler lappar. (Okej, jag fastnade också en stund i att lyssna på min egen röst. Jag gillar dialekten jag lagt mig till med på sistone. Jag är ju från Göteborg från början, men slipade bort det värsta när jag flyttade till Jönköping för tolv år sedan. Sen har jag lagt mig till med vissa östgötska melodier och uttal sen jag fick ett liv där också för tre år sedan. Nån himla hybrid-dialekt har jag fått i alla fall och jag tycker den är riktigt behaglig att lyssna på. Och fascinerande! Det är ju så sällan man hör sin egen röst sådär.)

Men jag funderar fortfarande på vad mer för typ av information jag vill ha på lapparna. POV kanske? När i det kronologiska händelseförloppet som scenen utspelar sig (lapparna är nu upphängda i den ordning de är tänkta att dyka upp i manuset)? Vilka personer som är med i scenen? Får nog googla lite mer och se hur andra jobbat med detta…

Något jag märkte ganska snart var att jag hade stor nytta av den kurs jag gick i december via jobbet. Den handlade om något så torrt som ”verksamhetsledningssystem i praktiken” (fast jag tycker det är skitspännande!) och då fick vi bland annat lära oss hur vi strukturerar upp en process på att tydligt sätt. Det gick faktiskt att applicera på manuset också! Jag gjorde inte det fullt ut igår men nu när jag skriver om det blir jag sugen på att gå tillbaka och justera. Jag skulle kunna få ett flöde genom att t.ex. ange på olika rader var i tiden jag befinner mig och sedan sätta varje lapp i ordning och på rätt rad så att visualiseringen blir som en kurva upp och ner mellan olika kalendertider men ändå så att jag ser när i manuset varje grej dyker upp.

Måste nog fundera en vända till på detta, men känner redan nu att Excel kanske är att föredra ändå. Inte minst pga post it-lappars tendens att tappa sitt klister rätt snabbt. På den där kursen jag gick använde vi också post it-lappar och ena kursledaren tipsade om hur man kan riva av post it-lappen från blocket på att sätt så att lappen sedan inte krullar sig när man sätter upp den någonstans. Himla bra life hack ändå! Förutom att klistret är så dåligt så lapparna lossnar oavsett hur raka och släta de än är…

Full av inspiration och idéer!

Saker faller på plats mer och mer. I mitt huvud alltså. Senast imorse när jag lyssnade på det senaste avsnittet av Radiopsykologen (älsk på Allan Linnér!) och det gick upp för mig att en av mina huvudpersoner dagdrömt om en av nyckelscenerna i boken, och att det pga hens dagdrömmar blev som det blev. Hen var så att säga förberedd eftersom hen spelat upp hela scenariot i sitt huvud så många gånger. Intressant!

Efter fullt ös medvetslös nu över jul och nyår känner jag mig lite urlakad och har egentligen inte alls orken till att jobba den här veckan, särskilt inte som maken är ledig! Men en ny målsättning jag har är att göra saker som ger mig själv energi – som att skriva.

Undrar hur det går för alla er andra?

Dramaturgi och utvecklingsbågar

Bågar? Är det verkligen rätt sätt att uttrycka det som på engelska kallas t.ex. character arcs? Jag låter det stå så får väl någon rätta mig om jag har fel!

Jag lyssnade på ett gammalt avsnitt av Skriv en bestseller… om dramaturgi och blev väldigt inspirerad. Dessutom blev jag inspirerad av läsa Carolines bok, som stått i hyllan och väntat på mig nu i några veckor. Började läsa häromkvällen och upptäckte hur den dramaturgiskt påminner en hel del om mitt eget manus, så som jag tänkt mig det i alla fall. Det känns bra! Ska inte luta mig mot hennes bok på något sätt, mitt manus måste få stå på egna ben och jag måste hitta vägar som funkar för mig, men jag kommer helt klart kika tillbaka på hennes dramaturgi och uppbyggnad om jag fastnar framöver.

I samband med detta har jag också känt ett allt mer trängande behov att tydliggöra mina karaktärers utvecklingskurvor (kurvor heter det ju, inte bågar!). Jag vet hur jag vill att i alla fall två av mina tre största karaktärer ska utvecklas, men jag vill specificera lite tydligare och gärna grafiskt hur jag har tänkt mig alltihop.

Efter att häromveckan ha varit på kurs (verksamhetsledningssystem i praktiken, vad säger ni om den?) fick jag en påminnelse om vilket kraftigt verktyg det kan vara att visualisera saker rent konkret t.ex. med post-its, en whiteboardtavla eller liknande. Så det blir mitt nästa steg!

Hur går det för er?

Hur går det egentligen?

Ja det går inte alls. Jag kan inte säga att jag har fastnat, för det skulle antyda att jag ändå arbetar med texten. Och det gör jag inte. Det är nog mer att det har låst sig för mig. Jag tror jag känner mig lite rädd för att fortsätta. Textens innehåll är egentligen inte ett dugg privat för mig, däremot blir det snabbt personligt och jag vet inte om jag orkar gå ner i det där mörka för att hitta det jag behöver för att kunna fortsätta. Jag lyssnade på ett par gamla avsnitt av Skriv en bestseller idag (försöker lyssna ikapp då jag inte lyssnat nåt på första säsongen) och där nämnde Ninni samma sak – det här att inte riktigt orka skriva om det som bränner just eftersom det bränner. Men som alltid när jag lyssnar på dem så blir jag så sugen på att skriva, så jag ska försöka hinna med ett skrivpass ikväll när barnen somnat.

Fortsättning lär följa…

Något slags skrivverktyg ändå?

Imorse slog det mig att det här lapptäckstänket jag har kanske grundar sig i hur jag är van att jobba i mitt yrke.

Jag är teknikinformatör, vilket i stora drag betyder att jag skriver manualer och instruktionsböcker. I många år satt jag på ett stort företag där vi hade ett databasverktyg som funkar väldigt bra. Man använder sig av moduler som man sedan sätter ihop till en hel publikation. En modul kan vara så kort eller lång som man önskar, oftast arbetade vi så att en modul var ett kapitel. Fördelarna med detta är många, inte minst när det kommer till översättnings- och uppdateringskostnader då man kan ändra bara en enda modul och slippa betala för att ändra hela publikationen.

Ungefär så skulle jag vilja jobba nu med mitt manus. Jag har ju sen tidigare slagit in på banan att skriva scen för scen, inte nödvändigtvis i rätt ordning utan snarare baserat på vad jag känner för att skriva för. Jag har en färgfläta som sedan kommer hjälpa mig att hålla koll på i vilken ordning scenerna ska komma samt en lista över hur scenerna utspelar sig i kronologisk ordning (eftersom mitt manus inte kommer återberättas i kronologisk ordning). Men nu börjar jag känna att jag skulle vilja ha ett helhetsgrepp om min text, som jag i dagsläget inte har. Med ett databasverktyg som liknar det jag är van vid hade det gått bättre, för då skulle jag fortfarande kunna jobba vidare scenvis men jag kan lägga scenerna (modulerna) i rätt ordning direkt i mitt manus (publikation).

Så google går varmt här nu. Något måste det väl finnas som inte kostar mig allt för mycket, eller rent av kan vara gratis?

Framtidslängtan

enligt O och Kulturkollo skriver om framtiden och vad man längtar extra mycket efter just nu. Jag är bra på att längta tror jag. Eller kanske snarare bra på att skapa saker att längta efter och se fram emot. Så jag tar till mitt favoritknep, en lista – i kronologisk ordning den här gången:

  • Kommande helgen då det är bokmässa på Linköpings stadsbibliotek och vi ska julbaka med barnen och julpynta hemma hos maken
  • En tvådagars utbildning i Stockholm nästa vecka då jag kommer få träffa både min bästa vän och en bekantskap jag tidigare bara pratat med på internet
  • Julbord med min man nästa helg
  • Min mans födelsedag
  • Julbord med jobbet dit även våra respektive är inbjudna, det är alltid spännande att fördjupa bilden av sina kollegor lite genom att få träffa personerna de lever med
  • Julhelgen – i år firar vi julafton hos oss med alla barn och en del släktingar, sen åker vi traditionsenligt till mina föräldrar för att sluta upp med resten av min släkt där i ett par dagar
  • En veckas jullov med barnen
  • Att få lite andra arbetsuppgifter på jobbet, jag har blivit uppraggad till en helt ny funktion på jobbet och kommer gradvis jobba mer och mer med det med målet att tillslut gå över helt till en annan avdelning – vilket antagligen kommer göra att jag skriver mindre på jobbet och hoppas då få ännu mer lust att skriva på fritiden
  • Melodifestivalen, vi ska gå på delfinalen i Göteborg i februari
  • I mars ska jag köpa ny bil, det är jättekul nu att kika runt och väga för- och nackdelar (och priser!)
  • En veckas all inclusive med hela familjen till Mallorca i maj

Apropå jul (många julrelaterade grejer på listan ju…) så pyntade vi här hemma igår. Eftersom jag och barnen bara är här varannan vecka så innebär det att vi bara kommer spendera två veckor här innan det är jul. Alltså gick vi all in med gran, tomtar, stjärnor och adventsljusstakar. Så himla mysigt!

img_4274

Sen har jag såklart övergripande längtan också som inte riktigt har ett slutdatum – typ skriva klart mitt första manus nån himla gång. Kanske är det just en deadline jag behöver? NaNo har jag gett upp, om ni inte redan gissat det, men en annan typ av deadline skulle kanske fungera faktiskt…